Utbildning arbetsanpassning & rehab
Utbildning arbetsanpassning & rehab Syftet med rehabilitering Rehabilitering syftar till att den som har drabbats
Demo Lawbox Arbetsanpassning & rehab
Den här demoboxen är ett exempel på hur vår tjänst är strukturerad. Du kan bläddra mellan de olika delarna för att få en känsla av upplägg och innehåll. I Utbildning och Lagrum visas endast introduktionstexter. Under Dokument kan du ta del av förhandsvisningar och välja att köpa direkt via vår shop.
Alkohol och droger
Alkohol och droger Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att säkerställa att arbetsmiljön är trygg
Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder
Rehabilitering Rehabilitering syftar till att få tillbaka en medarbetare i arbete. Man brukar tala om
Att förebygga och fånga upp tidiga signaler
Att förebygga och fånga upp tidiga signaler Att arbeta proaktivt är en väsentlig beståndsdel i
Roller och ansvar
Roller och ansvar Att ha väldefinierade roller och ansvarsområden samt ett effektivt samarbete är centrala
Läkarintyget
Läkarintyget För att ha rätt till sjuklön eller sjukpenning och legitimt kunna vara frånvarande på
Lagrum som täcks inom arbetsanpassning och rehab
Lagrum som täcks inom arbetsanpassning och rehab Klicka på respektive rubrik för att läsa mer. Arbetsmiljölagen (1977:1160) Enligt arbetsmiljölagen (AML) ska arbetsgivaren arbeta förebyggande för att arbetstagarna inte ska bli sjuka eller skadas på grund
Hur mycket behöver jag som chef arbetsanpassa?
Arbetsmiljölagen reglerar inte gränserna för hur mycket en arbetsgivare är skyldig att anpassa arbetet åt en anställd. Utgångspunkten är att arbetsuppgifter och arbetsmiljö ska anpassas så mycket som behövs för att arbetstagaren i fråga fortsatt ska kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Arbetsanpassningen ska även vara skälig och möjlig att genomföra. Hur mycket som behöver anpassas beror således på verksamhetens förutsättningar. Det behöver exempelvis inte skapas en helt ny tjänst för en arbetstagare som inte längre kan utföra sina gamla arbetsuppgifter. Arbetsanpassningen får inte heller gå så långt att den påverkar andra medarbetares arbetsmiljö negativt.
Ansvarar Försäkringskassan för arbetstagarens rehabilitering?
Försäkringskassan spelar en viktig roll i rehabiliteringsprocessen för arbetstagare men har inte det huvudsakliga ansvaret för själva genomförandet av rehabiliteringsinsatserna på arbetsplatsen. Försäkringskassans ansvar ligger snarare i att bedöma rätten till sjukförsäkringsförmåner och att samordna rehabiliteringsinsatserna. Detta innebär att Försäkringskassan kan bidra till att finansiera vissa rehabiliteringsåtgärder och stödja processen genom samverkan med andra aktörer, såsom arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, och eventuellt Arbetsförmedlingen. Det primära ansvaret för att organisera och genomföra arbetsplatsinriktad rehabilitering åligger arbetsgivaren, medan Försäkringskassan har en mer övergripande och stödjande roll i rehabiliteringsprocessen.
Vad är arbetsgivarens rehab-ansvar?
Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Målet med dessa insatser är att hjälpa den anställda återgå till sitt arbete efter en sjukskrivning. Detta inkluderar åtgärder som kan genomföras inom företagets ramverk för att stödja den anställdes återkomst. Arbetsgivaren bör initiera och delta i rehabiliteringsinsatser, anpassade efter den anställdes unika situation och behov samt företagets storlek och tillgängliga resurser. Rehabiliteringsplanen ska utformas i samarbete med den anställde för att säkerställa att planen utgår från den anställdes individuella förutsättningar och behov.
Kan jag som arbetsgivare schemalägga emot ett läkarutlåtande?
En arbetsgivare har rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen i och med arbetsledningsrätten. Arbetsledningsrätten kan begränsas i lag eller i kollektivavtal men inte av ett utlåtande från en läkare. Med andra ord begränsar inte läkarutlåtandet en arbetsgivares arbetsledningsrätt och därav kan arbetsgivaren fortsatt schemalägga utan begränsning. Notera dock att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren har det primära ansvaret för arbetsmiljön i enlighet 3 kap.2 § arbetsmiljölagen.
Vad ska vi tänka på ett avstämningsmöte med en sjukskriven medarbetare?
Ett framgångsrikt avstämningssamtal bygger på ömsesidigt förtroende både före, under och efter samtalet ägt rum. För att uppnå detta är det viktigt att du noggrant förbereder dig och har ett klart mål med vad du hoppas uppnå genom samtalet. Att skapa de rätta förutsättningarna och ha en tydlig agenda bidrar också till samtalets framgång. Under samtalet är det viktigt att vara tydlig, närvarande och ärlig, samtidigt som du lyssnar aktivt och inte räds tystnad eller pauser. Det är även avgörande att vara öppen för olika reaktioner och visa respekt för eventuellt motstånd. Fundera över vad som kan motivera den anställde, men var också medveten om vad som kan ge motsatt effekt. Genom att vara uppmärksam på hur den andra personen verkar må kan du anpassa samtalet efter behov. Avslutningsvis är det viktigt att sammanfatta vad som sagts och överenskommit, samt att följa upp samtalet med ytterligare möten om så behövs, för att säkerställa att samtalet leder till önskat resultat.
Får en arbetsgivare genomföra drogtester?
När det kommer till arbetsgivarens rätt att genomföra eventuella drogtester på arbetsplatsen finns det ingen lag som reglerar just detta. Därav kollar man på tidigare domar från Arbetsdomstolen för att få vägledning i denna typ av ärenden. En arbetsgivare har rätt att utföra drogtester om arbetsgivaren har skäl till det, oavsett om det är överenskommet md arbetstagarna eller inte. Vad som är avgörande om drogtestningen är tillåten eller inte är om testningen strider mot lag eller god sed. Notera att det är större möjligheter för privata arbetsgivare än offentliga arbetsgivare att utföra drogtester på arbetsplatsen då regeringsformens 2 kap. 6 § begränsar den offentliga sektorn från att drogtesta sina anställda genom skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Relevant praxis från Arbetsdomstolen är AD 2009 nr 36 samt AD 1998 nr 97. Se även AFS 2005:6 för medicinska kontroller av arbetstagare vilket innefattar drogtestning, om det anses motiverat för att kunna säkerställa en säker arbetsmiljö.
Vad ska ingå i en rehabiliteringsplan?
En rehabiliteringsplan syftar till att underlätta rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen. Rehabiliteringsplanen bör tas fram i samråd med arbetstagaren. Planen bör vara individuellt anpassad och innehålla specifika och realistiska mål och åtgärder. I rehabiliteringsplanen bör det ingå tydliga och mätbara mål för rehabiliteringsprocessen, en grundlig bedömning av den anställdes fysiska, psykiska och sociala behov, nödvändiga anpassningar eller ändringar i arbetsmiljön, arbetsuppgifter eller arbetstider som ska underlätta för den anställde att återgå i arbetet, identifierade stödåtgärder som kommer erbjudas, samt en klargjord ansvarsfördelning för vem som ska ansvara för vad i processen. Planen bör också ange en tidsram för de olika stegen samt inkludera regelbundna uppföljningar och utvärderingar. Det kan även vara fördelaktigt att fastställa hur och när kommunikation med alla inblandade ska ske för att säkerställa öppenhet och kontinuitet i processen.
Vad behöver vi tänka på vid en rehab?
Ja, lagen omfattar inhyrd personal eller exempelvis fd. anställda.
Vad kostar en rehab?
Kostnaderna för en rehabilitering kan variera, men som arbetsgivare står du för de initiala kostnaderna relaterade till sjuklön under de första 14 dagarna av en anställds sjukskrivning, med sjuklön uppgående till 80% av lönen, dock max 1218 kr per dag (före skatt). För rehabilitering och arbetsanpassning som inte är medicinsk är du som arbetsgivare också ansvarig. Det finns möjlighet att få ekonomisk ersättning för hälften av kostnaderna för arbetslivsinriktad rehabilitering om du som privat arbetsgivare omfattas av sjukförsäkringen AFS Försäkring, eller om du är en arbetsgivare inom kommun, landsting, region, Svenska kyrkan eller vissa kommunala bolag. Kostnader och eventuella utgifter för förebyggande behandlingar är skattefria och avdragsgilla, förutsatt att de syftar till att återfå eller bevara den anställdes arbetsförmåga. Vissa försäkringar täcker även dessa utgifter, vilket kan minska den ekonomiska belastningen för arbetsgivaren.
Hur beräknas sjuklön och karensavdrag?
Sjuklönen är 80% av den anställdas lön och andra förmåner upp till det aktuella inkomsttaket och karensavdraget är 20% av sjuklönen. Sjuklönen betalas från och med den första sjukdagen till och med dag 14 i sjukperioden. Sjuklönen uppgår till 80% av den anställdes ordinarie lön. Beräkningen av sjuklönen görs genom att man tar den anställdas dagliga lön och multiplicerar detta med 0,8. Om den anställdes dagliga lön är 500 kr, blir sjuklönen 400 kr per dag. För anställda som inte har en fast månadslön kan beräkningen bli mer komplex och baseras då på ett genomsnitt av den anställdas inkomst under en referensperiod. Karensavdraget beräknas som 20 % av den anställdes genomsnittliga veckoarvode. Om den anställdes genomsnittliga veckoarvode är 5000 kr, blir karensavdraget 20 % av detta, vilket motsvarar 1000 kr.
Vad är rehabiliteringskedjan?
Rehabiliteringskedjan är en del av lagstiftningen som regleras i 27 kapitlet i Socialförsäkringsbalken och styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Den innebär att Försäkringskassan prövar arbetstagarens arbetsförmåga utifrån olika förhållanden beroende på hur länge arbetstagaren har varit sjuk.
Vi erbjuder en oberoende visselblåsartjänst via vår samarbetspartner VISSELBLÅSAREN. Styrkan i att anlita en oberoende part för att hantera era visselblåsarärenden är många. Ni signalerar att ni är en trygg och transparent arbetsplats som vill veta om eventuella oegentligheter. Ni slipper också vara budbärare internt om någonting inträffar. Anlita Visselblåsaren för att enkelt vara uppe inom 48h utan systemintegration. Egen och unik rapporteringskanal ingår tillsammans med skräddarsytt kommunikationsmaterial. Till skillnad från många liknande system så sköter Visselblåsaren även er ärendehantering. Du kontaktas bara om du behöver agera på ett faktiskt visselblåsarärende.
Visselblåsaren är en extern, oberoende partner. Avtal och fakturering hanteras således separat av dem.
Det finns tre alternativen av tjänster för Visselblåsaren.
För företag med upp till 49 anställda.
För företag med mellan 50-100 anställda.
För företag med över 100 anställda.